Anga kyrka

Anga church
Östergarnslandet


Anga kyrka Anga kyrka


Varmt välkommen i Anga kyrka - till gudstjänst - enskild andakt o bön och att beundra det vackra kyrkorummet med dess inventarier och målningar. Uppgifterna i denna vägledning är hämtade ur E. Lagerlöf - G. Svahnström Gotlands kyrkor. För den som vill veta mera rekommenderas: Sveriges Kyrkor, Gotland, Band IV häfte 4 av Johnny Roosval och Erland Lagerlöf.

Om man bortser från den ovanligt höga tornhuven gör Anga kyrka sedd från söder intryck av att tillhöra den vanliga romanska landskyrkotypen på Gotland. Vid ett närmare betraktande framträder dock drag som avviker från det allmänna. Mest påfallande är långhusets märkliga proportioner, mycket kort till sin relativa höjd. Det är i själva verket knappt så långt som koret och kortare än tornets fasadlängd. Detta förklaras av att långhuset räcker ända längst ut i väster, varför således tornet växer upp ur långhusets västra hälft och balanserar sin östra mur på mittkolonnen och dess två gördelbågar. Hela kyrkobyggnaden synes ha uppförts under 1200-talets förra hälft. Troligen var det dock en byggnadspaus mellan långhusets och tornets uppförande.

När man träder in i kyrkan möter man en av Gotlands bäst bevarade medeltida kyrkointeriörer. En starkt bidragande orsak till detta är de färgrika kalkmålningarna, som framtogs vid en restaurering 1946-47. De härrör från två perioder. Den äldsta, från 1200-talets slut, är huvudsakligen ornamental (långhusets valv). Denna äldre grupp målningar är signerad. Målaren hette Halvard; hans namn står i en donationsinskrift vid triumfbågen. Märk även en längre inskrift av samma utformning avfattad i runor på gammalgotländskt mål på långhusets norra mur. I denna inskrift uppräknas de av socknens bönder som deltog med dagsverken och dragare vid kyrkans uppförande "...Gjorde här denne kyrka, Högmund med fyra ök och Liknvid med tvenne ök och Häggvid med tvenne..." Den andra periodens målningar tillhör "Passionsmästarens" omfattande verksamhet på ön vid 1400-talets mitt. I väster framställs Kristi barndom, i norr passionshistorien och därovanför S:ta Margaretas legend. I söder följer en apostlaserie samt själavägningsscen och den helige Bernhardinus av Siena.

Anga kyrka 2005

högaltaret i absiden står ett väl bevarat altarskåp från 1300-talets senare hälft (jfr Gammelgarn). Den enkla dopfunten av kalksten, som nu är placerad på sin ursprungliga plats i kyrkans västra del, dateras till 1200-talets senare hälft. Märk gravstenen med runinskrift i korgolvet norr om altaret, troligen från 1200-talet. Predikstolen är ett arbete från 1600-talets slut men målades enligt inskrift 1741. Den välbevarade och enhetliga bänkinredningen tillkom vid 1700-talets början och målades 1748.

Kyrkan genomgick en omfattande restaurering 1946-47 efter förslag av arkitekten Erik Fant.


Anga kyrka 2005

Anga kyrka Anga kyrka

 

Foto © Arthur Ross/GuteBild 2001 2005